Jag har nu en grupp på 7 elever som ska gå nivå 2 och 3 i ett svep. Sammanlagt 8 halvdagar. Så här ser planen ut:
De första fyra gångerna går åt till att skapa minst var sin ny berättelse. Var gång fokuserar vi på en viss typ av berättelse. Första gången en rövarhistoria (som innehöll ett brott, ett djur, en doft) och som skulle sluta på Hudsonfloden vid det där planet som störtade i vintras men alla passagerarna blev mirakulöst räddade. Andra gången gjorde vi sagor, en rolig och en allvarlig. Tredje gången ska vi fokusera på sanna självupplevda berättelser. (Fjärde gången vill jag inte avslöja än.)
Varje saga som görs får upphovsmännen tala in på en digital bandspelare som jag har med. Utan manus så klart. Vi sitter runt ett bord. Man kan avbryta och ta om ifall man tappar tråden. Jag redigerar bort skräp och det värsta bruset (ähum, och då så, och han ba’) och spar filen så länge.
Denna workshopserie kommer inte (som sedvanligt) att utmynna i att ungdomarna uppsöker klasser på berättar-razzia. I stället kommer vi att bjuda in mindre grupper till biblioteket, där vi kan arrangera ett mysigt lyssnarrum. Då ska berättelserna framföras live, med kropp och själ. Samtidigt kommer jag att banda berättelserna i detta ”storformat”.
Redan nu håller jag på och lägger upp en Ning-sajt, ett nätverk där vi kan ladda in alla filer och alla i gruppen har tillgång till vårt arbetsmaterial mellan veckoträffarna.
De följande fyra workshopdagarna ska var och en arbeta med sin berättelse och göra en digital stillbildsfilm av den. Som utgångspunkt använder vi antingen ljudfilen tagen inför publik eller spelar in en ny (eller varför inte både och?) Vi kommer att leka med teckningar och föremål som vi fotograferar av och fogar ihop tillsammans med ljudberättelsen. (T ex kom vi igår på att bovarna i den första Hudson-filmen nog ser ut som potatisar. Då tar vi potatisar!)
Denna sista workshopdel ska utmynna i en visning av filmerna på storbildsvideo för en publik av jämnåriga. Filmerna lägger vi sedan in både på Youtube och här på UBS-bloggen. Och dessutom finns ju berättelserna kvar i det ursprungliga muntliga skicket.
Det här blir förhoppningsvis ett roligt sätt att skapa egna berättelser utan att hoppa in i det skriftliga. Vi använder röst och bild genomgående.
Hej hej – imponerande! Ska bli så kul att se resultatet! Heja er! Ida
Riktigt häftigt!
Men ska vi inte skapa en G-emensam ning för alla UBS:are. Eventuellt en för internationell sådan så kan de dela med sig av sina arbeten och få se vad de andra gör. Kan man förresten ha stängda delar på en Ning om man exempelvis inte vill vis sina berättelser för alla?
Jo visst kan man göra en gemensam. Man kan ändå ha olika undergrupper som man låser eller låser upp som man vill.